Karoline Jönsson

Mitt ute på den bördiga skånska åkern, där Österlen övergår till Söderslätt och där Romeleåsens höjder reser landskapet i backar och dalgångar, ligger Karoline Jönssons lilla sekelskiftesgård. Man kan kanske säga att allting började när hennes andrahandskontrakt på lägenheten i Lund löpte ut, och hon flyttade ut till familjens gård som stod tom, sånär som på deras två hästar i stallet. Här hade hon tänkt att bo i några månader tills hon hade hittat något annat. Hon arbetade som frilansande grafisk formgivare och tänkte ta tillfället i akt att bygga upp en portfolio inom matfoto och styling i den lantliga miljön. På den vägen började hon skriva om livet på landet och om mat och odling. Det som först bara var sporadiska inlägg utvecklades snart till den vegetariska bloggen Det gröna skafferiet.

Tiden gick och hon trivdes allt mer på sin lilla gård. Ett gäng höns flyttade in och hjälper numera henne att äta upp vinbär och kålhuvuden och ger i gengäld prima ägg och gödsel. Den gamla björken tappar hon på sav om vårvintern. I skogarna, kohagarna och längs gärdena hittar hon råvaror till såväl middagen som till saft- och syltkok, te- och örtblandningar. Hon försöker leva ett klimatsmart liv i symbios med naturen och årstiderna. Efter nästan exakt ett år i huset vann hennes blogg det Stora matbloggspriset 2012. Det stillsamma lantlivet fick en ytterst delikat krydda av pulsen från storstad och hon fick en egen spalt i Hus & Hem Trädgård. Hon inledde också sitt debutkokboksprojekt. Bokmanuset skrev hon i hängmattan i halvskuggan under päronträdet. Råvarorna är hämtade från omgivningarna, tillagade på den gamla vedspisen och fotograferade här på gården, ofta med en nyfiken höna hängandes över tallriken.

Utgivning

Karoline Jönsson

Karoline Jönsson

Mitt ute på den bördiga skånska åkern, där Österlen övergår till Söderslätt och där Romeleåsens höjder reser landskapet i backar och dalgångar, ligger Karoline Jönssons lilla sekelskiftesgård. Man kan kanske säga att allting började när hennes andrahandskontrakt på lägenheten i Lund löpte ut, och hon flyttade ut till familjens gård som stod tom, sånär som på deras två hästar i stallet. Här hade hon tänkt att bo i några månader tills hon hade hittat något annat. Hon arbetade som frilansande grafisk formgivare och tänkte ta tillfället i akt att bygga upp en portfolio inom matfoto och styling i den lantliga miljön. På den vägen började hon skriva om livet på landet och om mat och odling. Det som först bara var sporadiska inlägg utvecklades snart till den vegetariska bloggen Det gröna skafferiet.

Tiden gick och hon trivdes allt mer på sin lilla gård. Ett gäng höns flyttade in och hjälper numera henne att äta upp vinbär och kålhuvuden och ger i gengäld prima ägg och gödsel. Den gamla björken tappar hon på sav om vårvintern. I skogarna, kohagarna och längs gärdena hittar hon råvaror till såväl middagen som till saft- och syltkok, te- och örtblandningar. Hon försöker leva ett klimatsmart liv i symbios med naturen och årstiderna. Efter nästan exakt ett år i huset vann hennes blogg det Stora matbloggspriset 2012. Det stillsamma lantlivet fick en ytterst delikat krydda av pulsen från storstad och hon fick en egen spalt i Hus & Hem Trädgård. Hon inledde också sitt debutkokboksprojekt. Bokmanuset skrev hon i hängmattan i halvskuggan under päronträdet. Råvarorna är hämtade från omgivningarna, tillagade på den gamla vedspisen och fotograferade här på gården, ofta med en nyfiken höna hängandes över tallriken.