Bara en nollvision kan lösa läskrisen

Det ges ut fler böcker än någonsin – men allt färre klarar av att läsa dem. Vi står mitt i en allvarlig läskris. Bonnierförlagen, Sveriges ledande förlagshus, uppmanar nu politiker att genomföra en rad läsfrämjande åtgärder. Målet: En nollvision mot bristande läskunnighet.

Sveriges elever har just gått in i ett nytt läsår, och nästan hälften av dem har tappat i läsförmåga under sommarlovet. Men det är inte bara skolelever som kämpar med dessa utmaningar. Den senaste PIAAC-rapporten visar att 800 000 svenskar mellan 16 och 65 år inte har tillräckliga läsfärdigheter. Det är en skrämmande siffra som vittnar om en djup läskris i vårt land. Bland unga vuxna (16–24 år) är utvecklingen ännu mer alarmerande: på bara tio år har andelen med otillräcklig läsförståelse ökat från 9 till 15 procent.

Vikten av läsning går långt bortom mätbara värden. Att få uppleva den oslagbara känslan av att sluka en bok från pärm till pärm och att genom läsning träna på problemlösning, empati och kreativt tänkande är inget mindre än en rättighet. Utan läsning stängs dörren till arbetsmarknaden. Men också till demokratin. Hur ska vi kunna bygga ett fungerande samhälle när var sjunde vuxen riskerar att inte förstå arbetskrav, rösta informerat eller delta i den kulturella och sociala debatten? Det här är ett tydligt kvitto på en misslyckad politik på området.

Böcker och bokläsning gynnar samhället på många fler sätt än statistiken någonsin kan visa. Som bokförlag har vårt främsta bidrag till läsfrämjandet alltid varit att skapa och sprida böcker som väcker läslust. På senare år har flera svenska bokförlag, författare och illustratörer – gemensamt och var för sig – dessutom sjösatt och genomfört många läsfrämjande aktiviteter där tiotusentals barn har deltagit. Ett exempel är Den stora läsutmaningen, där nära 47 000 elever, hälften av Sveriges alla fjärdeklassare, deltog 2024.

Tyvärr räcker inte dessa initiativ. Och nästa generation får inte drabbas på samma sätt som dagens unga vuxna. Bonnierförlagen kräver därför en sammanhållen, nationell lässtrategi och en nollvision mot bristande läskunnighet hos barn och unga.

Vi vet att nyckeln till ökad läskunnighet går genom läsning av fysiska böcker. Och just nu finns det ett gyllene läge: Regeringen ger under 2024–2025 ett stadsbidrag på 656 miljoner kronor för inköp av litteratur till förskolor och skolor och har lagstiftat om bemannade skolbibliotek på varje skola. Men nu måste böckerna också öppnas och läsas.

Läsning blir av först när den känns lustfylld. Det är därför bemannade skolbibliotek och livskraftiga folkbibliotek är så oerhört viktiga – med engagerade bibliotekarier öppnas dörren till litteraturen på allvar, och varje person får hjälp att hitta böcker som väcker just deras läslust. Läsning ger nya perspektiv och ett rikare liv, ett språk vi kan använda för att beskriva våra känslor. Rätten till allt detta gäller förstås inte bara barn. Vuxnas roll får inte reduceras till att vara läsande förebilder. Också vi har behov av allt det böcker har att erbjuda: verklighetsflykt, ett vidgat sinne, fortsatt bildning.

Bonnierförlagen föreslår nu fem konkreta åtgärder för att både barn och vuxna ska börja läsa mer. Vi vill att politiken visar att vi som samhälle tar ansvar för att öka läsningen.  Det är grunden till framtidens Sverige, till vår tillväxt, konkurrenskraft och demokratiska deltagande.

1. Inför 60 minuter obligatorisk bokläsning i veckan i skolan

För att stärka ungas läsintresse och därmed deras förmåga att klara skolan bör skolschemat viga 60 minuter i veckan åt läsning av skönlitteratur. Läsfrämjande insatser genomförs idag ofta på initiativ av enskilda lärare. Därför ska denna lästimme vara obligatorisk, och förslaget ska gälla under hela grundskolan.

2. Låt eleverna möta författare i klassrummet

Rapporter visar att skolelever upplever att de inte får prata om sin läsning i den omfattning de önskar. För att stärka läslusten och öka diskussionen om läsande ska alla elever få träffa en författare minst en gång under sin grundskoletid. Många författarträffar sker idag digitalt eller i en stor aula, vilket minskar möjligheten för elever att ha en mer personlig dialog med författaren. Författarbesöken ska därför ske i klassrummen.

3. Folkbibliotekslyft – stärk biblioteken

Statsbidragen till folkbiblioteken bör återställas till minst samma nivå som under satsningen ”Stärkta bibliotek” 2018–2023, det vill säga 150 miljoner kronor årligen. Det skulle ge biblioteken de resurser som behövs för att utveckla verksamheten och möta de nya utmaningarna.

4. Utöka utbildningsplatserna för bibliotekarier

Skollagens ambition att skolbiblioteken ska vara bemannade av utbildade bibliotekarier måste förtydligas. Bristen på utbildade bibliotekarier gör att kompetensen inte räcker till Sveriges alla skolbibliotek. Därför bör regeringen öka antalet utbildningsplatser för bibliotekarier för att möta det nya behovet.

5. Etablera regionala läsfrämjare

Den regionala läsfrämjaren ska stötta kommunernas arbete med att stärka läsandet i de svagaste läsgrupperna, som komplement till skolans och folkbibliotekens läsfrämjande insatser för både barn, unga och vuxna. I uppdraget ingår åtgärder som till exempel författarträffar, lokala läsutmaningar eller litteraturfestivaler.

Vi vill göra Sverige till världens mest bokläsande land. Då behöver våra politiker satsa kraftfullt för en nollvision mot bristande läskunnighet.

Ulrika Caperius, litterär chef Bonnier Carlsen (ansvarig läsfrämjandearbete)

Andrea Gruvmalm, tf förlagschef Bouq Publishing

Christina Skarin, VD Historiska Media förlag

Annie Kabala, förlagschef Bokförlaget Forum

Teresa Knochenhauer, förlagschef Bazar förlag

Lisa Lewin, förlagschef Bonnier Carlsen

Susanna Romanus & Åsa Selling, förlagschefer Romanus & Selling

Håkan Rudels, vd Bonnierförlagen

Isa Widerståhl, förlagschef Albert Bonniers förlag