Därför funkar det att sova på saken

Har du en kollega som sprutar ur sig idéer på möten? Eller en vän som alltid har kreativa projekt på gång? Kanske tillhör dessa de mer kreativa av människosläktet. Men det kan också vara så att de sover gott om nätterna och har en särdeles god drömsömn. För precis som vi upplever drömmar – att den ena händelsen avlöser den andra i rask takt, utan logik och utan att ta hänsyn till tid och rum – så är drömsömnen en gyllene möjlighet för hjärnan att komma med nya, oväntade idéer och testa olika minnesspår. Den blandar olika minnen som du upplevde i dag, i går, i förrgår och för flera år sedan.

Man skulle kunna likna drömsömnen vid en smoothiemixer. Du kan stoppa i vad du vill i mixern, bär, mjölk och jordnötssmör, trycka på start och se vad det blir för resultat. Ena gången blir det en härlig blandning av smaker och färger som du vill behålla och äta upp, kanske vill du till och med skriva upp receptet och mixa ihop den igen. Andra kombinationer av smaker och färger blir mindre aptitliga, och du häller ut blandningen rakt
i vasken.

Hjärnhalvorna freestylar

Precis innan du går in i drömsömnen uppstår så kallade PGO-vågor i djupet av din hjärna. Dessa leder i sin tur till snabba ögonrörelser, rapid eye movements, som givit upphov till namnet REM-sömnen. Ögonrörelserna är synkroniserade och går åt både höger och vänster, ett tillstånd som tros underlätta för båda hjärnhalvorna att prata med varandra. Det är detta som gör att hjärnan kan släppa loss och aktivera minnesspår kors och tvärs.

Till skillnad från i djupsömnen när hippocampus, hjärnans minnescenter, beter sig som en sträng dirigent och obarmhärtigt bestämmer vilka minnesspår i hjärnan som ska aktiveras och vilka som ska bortprioriteras, tar minnesdirigenten nu ett steg åt sidan. Hen sätter sig ner i en stol och låter minnesspåren i hjärnan aktiveras som de vill. Följden blir att minnesspår som vanligtvis inte aktiveras samtidigt nu får chans att mötas. Det här är en oerhört kreativ fas, eftersom du inte längre associerar enligt ett tydligt, rationellt mönster och associationer som du normalt inte gör nu har en chans att uppstå. Detta kan också ge en förklaring till varför det kan uppstå de mest urspårade, konstiga drömmar. Dirigenten lutar sig tillbaka och lyssnar på musikerna som får spela fritt. Nu får trummorna spela som de vill, samtidigt som pianisterna kör på för fullt, och det blir en helt ny melodi som låter riktigt fint tycker dirigenten och vill spara den här melodin. Trumpetarna börjar trumpeta så mycket de kan, medan stråkarna testar nya melodier, vilket inte är en lika lyckad kombination enligt dirigenten, som inte känner för att lägga denna på minnet. Dirigenten lyssnar alltså intresserat och beslutar sig sedan för att behålla de nya låtar som låter bra som kommit fram i denna fria skapelseprocess. De som låter sämre ratas.

Om djupsömnen hjälper till att befästa nybildade minnesspår är drömsömnen alltså en väg för att etablera nya kombinationer av nya och redan existerande minnen. Det ligger med andra ord mycket i det gamla talesättet att »sova på saken«, det går att komma fram till en smartare, kreativare lösning nästa dag.

Hur är det med tupplurar?

Studier har visat att faktaminnet och procedurminnet kan stärkas genom en tupplur, men inte kreativiteten. Det verkar som om det är endast under drömsömn nattetid som vi blir mer kreativa. I en nyligen publicerad studie från Tyskland, såg man att du inte får de här kreativa vinsterna efter en tre timmar lång lur på eftermiddagen. De som hade en större andel drömsömn än övriga under tuppluren blev inte heller mer kreativa.

Har du tänkt på att…

…. när du under vaket tillstånd får en klurig fråga och försöker finna ett bra svar, så tittar du snett upp till höger eller till vänster, ungefär som om du söker hjälp från ovan? Det här är troligen ett sätt att försöka aktivera båda hjärnhalvorna för att bli mer kreativ, vilket är precis vad som sker under REM-sömnen. En intressant fråga är om kreativa människor har bättre kommunikation mellan hjärnhalvorna även på dagen? Genom att undersöka fotografier tagna på Albert Einsteins hjärna – en av våra skarpaste tänkare någonsin – såg forskare att hans corpus callosum, ett tjockt band av nervtrådar som sammanfogar den vänstra och högra hjärnhalvan med varandra, var tjockare än normalt. Med andra ord skulle man kunna tänka sig att Einsteins snillrikhet delvis kan ha orsakats av att de båda hjärnhalvorna var så ovanligt sammansvetsade. Det ska också tilläggas att Einstein var en stor vän av sömn. Han lär ha sovit tio timmar per natt, vilket ju är långt mer än vad människor gör i snitt. Dessutom tog han ofta tupplurar på eftermiddagarna. Den här genialiska hjärnan hade alltså även en genialisk inställning till sömn …

Vill du lära dig mer om hur din hälsa hör ihop med sömn?

Läs vidare i Sömn, sömn, sömn av Christian Benedict och Minna Tunberger

*Det här är ett bearbetat utdrag ur Sömn, sömn, sömn – Hur minne, immunförsvar, vikt, koncentration och dina känslor hör ihop med din sömn av Christian Benedict och Minna Tunberger