Ny bok om cancer: Onkologen Robel Malki vill bryta tystnaden

Var åttonde minut får någon i Sverige en cancerdiagnos. Ändå är cancer fortfarande ett ämne som många undviker. På Världscancerdagen den 4 februari uppmärksammas vikten av mer kunskap, fler samtal och mindre rädsla. En av dem som arbetar aktivt för att bryta tystnaden är onkologen Robel Malki – aktuell med boken Den där sjukdomen: Om cancer och allt däromkring.

Världscancerdagen – en påminnelse om samtalets kraft

Världscancerdagen uppmärksammas varje år den 4 februari med målet att öka kunskapen om cancer världen över. Dagen är också en påminnelse om hur viktigt det är att kunna prata om sjukdomen – öppet, nyanserat och utan skrämsel. Kunskap kan minska oro och ge människor bättre förutsättningar att förstå, hantera och förhålla sig till cancer.

Personliga möten och vetenskaplig kunskap i ny bok

Robel Malki är specialistläkare inom onkologi och brinner för att förändra hur vi pratar om cancer. I sina sociala medier kombinerar han medicinsk kunskap med humor och värme, och gör svåra ämnen mer begripliga och mindre skrämmande – utan att förminska allvaret i en cancerdiagnos.

I Den där sjukdomen: Om cancer och allt däromkring delar Robel Malki med sig av gripande patientmöten, personliga reflektioner och vetenskapligt förankrad kunskap. Med empati, tydlighet och ett tillgängligt språk bryter han tystnaden kring cancer och förklarar komplexa begrepp på ett sätt som både berör och stärker.

Boken ger svar på frågor om vad cancer egentligen är, vilka behandlingar som finns och hur livsstil och kost kan påverka risken för sjukdom. Robel reder ut vanliga myter, förklarar vad begrepp som ”ökad cancerrisk” innebär och ger även en inblick i framtidens cancerforskning. Framför allt visar han att det finns hopp – och att kunskap är ett av våra viktigaste verktyg mot rädsla.

Den där sjukdomen vänder sig till den som själv drabbats av cancer, till anhöriga – men också till alla som vill förstå mer om en sjukdom som på ett eller annat sätt berör oss alla.

Sagt om boken

"Texten ... är välformulerad med fin tonträff i tilltalet; inkluderande, anknytande och lättillgänglig men samtidigt innehållsrik och reflekterande, utan krav på medicinska förkunskaper. Bildande och populärvetenskaplig i ordens bästa bemärkelser."  Bibliotekstjänst nr 3 2026, Lektör Christian Olsson

Fem frågor till Robel Malki

Foto: Gabriel Liljevall

Var åttonde minut får någon i Sverige en cancerdiagnos – ändå talar vi sällan öppet om sjukdomen. Varför tror du att cancer fortfarande är så svårt att prata om, trots att det berör så många av oss?

Cancer är så starkt förknippat med rädsla, död och förlust av kontroll. För många väcker ordet bilder av lidande, och då blir tystnad ett sätt att skydda sig, både för den som är sjuk och för omgivningen. Vi saknar ofta språk för det svåra, och då undviker vi ämnet i stället för att riskera att säga fel. Samtidigt lever vi i ett samhälle där ungefär var tredje person kommer att få cancer någon gång under sin livstid. Det gör det nödvändigt att kunna tala om sjukdomen på ett mer öppet och kunnigt sätt. Det är bland annat det boken syftar till, att bidra till att veta vad det är man pratar om.

Det finns många seglivade myter om cancer. Vilka är de vanligaste myterna du möter?

En vanlig myt är att cancer alltid är en dödsdom. I dag överlever allt fler, och många lever länge med eller efter sin sjukdom. En annan myt är att cancer beror på personliga val, som om den drabbade själv orsakat sin sjukdom. Det leder till skuld och skam, trots att cancer nästan alltid uppstår genom en kombination av slump, arv och miljö. Det finns också en föreställning om att man måste vara positiv hela tiden för att bli frisk, vilket kan bli en extra börda för den som redan gör sitt bästa.

Vad är det viktigaste den som står bredvid någon med cancer behöver förstå – och finns det något man absolut inte ska säga till den som är sjuk?

Det viktigaste är att förstå att man inte behöver fixa situationen. Det räcker ofta att finnas där, lyssna och våga stanna kvar i det jobbiga. Man ska inte försöka trösta bort sorgen eller rädslan.

Foto: Gabriel Liljevall

Sådant man helst ska undvika är kommentarer som ”Allt händer av en anledning” och ”Var positiv”. Det kan upplevas som att man förminskar den sjukes upplevelse. I stället kan man säga: ”Jag vet inte vad jag ska säga, men jag finns här.” Det räcker långt. Och du som har cancer behöver också kommunicera hur du vill bli bemött. Vi är alla olika.

I boken är du noga med att cancer aldrig är den drabbades fel, men du skriver också om sådant som kan minska risken framåt. Vad finns det för exempel på förebyggande faktorer?

Det handlar inte om kontroll, utan om möjligheter. Det finns många exempel på förebyggande faktorer såsom att inte röka, röra på sig regelbundet, äta varierat, skydda sig mot stark sol och delta i screeningprogram. Men det är också viktigt att betona att man kan göra ”allt rätt” och ändå bli sjuk. Att förebygga handlar om att minska risken, men inget garanterar att man inte drabbas.

Trots att cancer är ett skrämmande ämne rymmer boken mycket hopp. Vad består det hoppet av?

Hoppet består dels av den medicinska utvecklingen, fler botas och fler lever längre med eller efter diagnosen. Men framför allt består det av människor. Av relationer som fördjupas, av modet att våga prata om det svåra och av insikten att livet pågår även mitt i sjukdomen. Hoppet finns i små saker: ett samtal, en promenad, en dag utan illamående, ett skratt. Livskvalitet för den svårt sjuka. Boken vill visa att även när livet skakas om i grunden kan det fortfarande rymma mening, närhet och framtid.