Hälsoförläggarens trendspaning inför 2026

Cecilia Viklund är förläggaren som älskar ord, värme och koriander – och beundrar människor som gör gott för andra. Hon har jobbat i bokbranschen i över 20 år och har framför allt gjort böcker inom hälsa, tillsammans med författare som Anders Hansen, Maria Borelius, Michael Mosley och Emma Frans. En stor del av hennes arbete består av att fånga upp och sätta sig in i de senaste trenderna och forskning inom hälsoområdet. Här delar hon med sig av sina spaningar inför 2026!

Neurofitness – ta hand om hjärnan som tar hand om dig

I takt med att stressen ökar, skärmarna tar mer plats och minnet känns överbelastat växer en ny kategori fram: hjärnträning som wellness, eller Neurofitness. Neurofitness handlar om att ta hand om hjärnan lika medvetet som vi tar hand om resten av kroppen – att bygga fokus, minne och mental motståndskraft med både hi-tech och low-tech-verktyg, utan löften om att bli ”smartare” över en natt.

Neurofitness ramar in sådant vi redan vet är bra – rörelse, sömn, balanserad kost, pauser, meningsfullhet och sociala relationer – men säljer det som ett sammanhållet hjärnprogram. Lägg till mind gyms, brain apps och arbetsgivare som erbjuder mental health days, så får vi en tydlig trend: vi slutar se hjärnan som något som bara ska hänga med, och börjar behandla den som något vi aktivt ger service för att resten av livet ska funka.

Food as medicine gör comeback

Efter några år där biohacking, wearables och hormoner stulit showen är maten tillbaka som huvudperson i hälsosnacket. Intresset för tarmfloran växer åter – forskningen rullar vidare, och forskare och gut health-profiler pratar om att sikta på runt 30 olika växtbaserade livsmedel i veckan för att gynna mikrobiomet. Samtidigt trendar fibre maxing på TikTok: fler fyller tallriken med baljväxter, fullkorn och grönsaker, ibland i en takt som ger magstrul snarare än maghälsa.

Parallellt växer intresset för metabol hälsa – att hålla blodsocker, blodtryck, blodfetter och midjemått i schack – och bubblande är metabol psykiatri, där forskare utforskar hur hjärnans energimetabolism, insulinresistens och inflammationer hänger ihop med psykisk ohälsa. Sambandet mellan metabol ohälsa och sämre psykiskt mående är väl belagt, men hur mycket enskilda diagnoser faktiskt kan behandlas med kost- och livsstilsinterventioner är fortfarande oklart och långt ifrån färdighypat.

Dessutom har GLP-1-läkemedlen för viktnedgång redan gjort blodsocker, aptitreglering och metabol hälsa till snackisar utanför vårdrummet – och lär både elda på intresset för mat som medicin och väcka frågan hur mycket varje tugga plötsligt måste leverera när fler äter mindre men behöver mer näring.

Healthspan over lifespan – longevity 2.0

Longevity-trenden växlar nu tydligt från ”leva länge” till ”leva länge och fungera”. I stället för att bara stirra på antal år handlar det om healthspan – år med styrka, skärpa och självständighet, fria från skröplighet och sjukdom.

Det nya är hur konkret det här börjar paketera sig. Styrketräning och protein lyfts fram som rena pensionsförsäkringar för muskler, och tillskott som kollagen och kreatin har tagit klivet från killhyllan på gymmet till att bli mainstream bland kvinnor och äldre – med prognoser om rejäl tillväxt för kreatinmarknaden kommande år.

Samtidigt blir longevity som tjänst ett statusmynt. Neko Health lockar tusentals svenskar till helkroppsskanning med AI-analys, medan exklusiva longevity-kliniker säljer paket med biologisk ålder, genetiska tester, biomarkörer, hyperbar syrgas som marknadsförs som ett sätt att boosta cellförnyelse, och NAD⁺-dropp som sägs bromsa åldrandet – ofta med mer hype än hård evidens. Parallellt blir hemtester för tarmflora och blodmarkörer allt mer lättillgängliga via apotek och onlineplattformar, så att ”förebyggandet” blir tillgängligt även utanför VIP-klinikerna.

Kort sagt: longevity-vågen 2026 handlar mindre om evig ungdomsfix och mer om att maxa de friska åren.

Cozy Rebellion & Soft Wellness

Cozy rebellion är mys som motstånd: en medveten vägran att leva i 120 km/h. Unga väljer hemmaliv, mjuka kläder, ”granny hobbies” och digital detox som protest mot grind culture, perfekta flöden och ständig självoptimering – och hittar identitet i det mjuka, trygga och långsamma (och vi medelålders sneglar avundsjukt och börjar inspireras …).

Soft wellness är hälsoversionen av samma revolt. I stället för 05.00-bootcamps, stenhårda dieter och träningsappar som skäller på dig, handlar det om att skruva ned kraven: snäll rörelse, sömn, mat som funkar i vardagen och mikrovanor som faktiskt går att hålla – gå en sväng, stänga av mobilen, laga något enkelt hemma. De delar samma kärna: anti-optimering, snällhet mot nervsystemet och små, hållbara vanor före extrema livsprojekt.

Om cozy rebellion säger ”jag tänker inte leva så här längre” säger soft wellness ”okej, så här tar jag hand om mig på ett snällare sätt i praktiken”.

Andlig hälsa – när vi saknar något att hålla i

När krig, kriser, AI-oro och evigt doomscrollande blir vardag räcker inte fler livshacks. Allt fler pratar nu om andlig/existentiell hälsa som ett tredje ben bredvid fysisk och psykisk hälsa – behovet av mening, hopp, sammanhang och något som faktiskt går att vila i, inte bara prestera på.

Vi vill inte bara må bättre – vi vill förstå oss själva och världen bättre. Därför söker sig många till sammanhang och berättelser som hjälper till att kalibrera kompassen: varför reagerar jag som jag gör, hur står jag stadigt när allt skakar, vad är viktigt på riktigt och finns det något större därute? Andlig hälsa seglar upp som trenden för alla som känner att ”träning, kost, personlig utveckling och KBT” inte riktigt räcker som svar längre.

Möt våra förläggare